Stillsam midsommar.
Var nog den lugnaste och mest stillsama midsommar jag firat som vuxen. En vän behövde hundvalp under helgen så självklart att man ställde upp och passa 8 mån franska bullen Douglas. Hade ändån inget inplanerat och har försökt att inte tänka på att det e midsommar allt för att få bort tankar om alkohol och fester.
Och det e nog den första midsommar jag som jag kan säga att jag inte firat eller det kändes inte ens som det . Inget jag la märke till . Förutom sill och potatisen då.
Blev inbjuden till fest hos en kollega under dagen men tappade bestämt nej då jag inte vill vara bland för mycket alkohol den första perioden.
1 veckan som nykter och den har varit tuff med dåligt med sömn, dålig aptit, ångest värst var det i tisdag,onsdag. Blev bjuden på risotto hos Lina igår och la knappt märke till att hon drack vin.
Jag e så avtrubbad och äcklad av alkohol just nu så jag kan inte sätta finger på det.
Gjorde upp delmål i min kalender på telefonen så jag ska kunna hålla koll och motivera mig. Fick ochså tipset att skaffa en vanlig pappers kalender och bocka för dag för dag.
Det är en befrielse att tagit beslutet och jag lyckades faktist vara nykter på egen hand i nästan 4 månader. (Dagen innan 4 mån ) Och nu e läget annat nu ska få hjälp av dom som kan det och dom som vet vad som krävs.
Men trots all ev hjälp som kommer att fås så är det bara upp till mig att klara det. Det e ingen annan som kan göra jobbet. Men motivationen ,viljan,drivkraften e starkare idag än förra hösten. Denna gång ska jag lyckas .
Om ett par timmar ska jag bege mig ut på golfbanan för första gången på många ska bli fantastiskt kul att komma ut och spela igen. Dock ser solen ut att lysa med sin frånvaro men så länge det e varmt så är det okej.
Livet e ljusare bara efter en vecka .Men många veckor e kvar. Jag e redo jag ska klara det.
Tack alla till alla människor i min närhet som hjälper och stöttar mig genom denna resa . Samt till alla er som läser bloggen sprid den gärna vidare.
Delmålen för kommande månad.
Lina säger:
Som medmänniska och närstående har jag under den första veckan i framförallt försökt finnas nära och vara till hands. Fysiskt, via text, telefon och med dig ständigt i mina tankar. Jag har sett kampen. Utåt sett har den framstått som mindre jobbig än jag hade befarat, men jag vet att den rasat inom dig till och från under veckan.
Mina reflektioner kretsar just nu mest kring vad som har försvunnit och vad som visat sig istället. Borta är det mesta av mörkret. Borta är dragningen bortåt, till det destruktiva, som vill locka dig härifrån. Visat sig mer och mer har istället du. DU. Som den person du sagt att du vill vara och den du faktiskt är. Med all den värme, humor, kreativitet och intelligens som du besitter. Det är så fint att se och så roligt att få uppleva!
Andra delmålet började nu efter midsommar. Jag vet att du kommer klara det, och vet du varför? Jo för att du är en stark person och dessutom en riktigt envis jävel <3